vad är morfin

vad är morfin?

Detta läkemedel används för att lindra måttlig till svår smärta. Morfin tillhör en klass av läkemedel som kallas opioidanalgetika. Det arbetar i hjärnan för att förändra hur din kropp mår och reagerar på smärta.

Hur man använder morfin oralt
Läs läkemedelsguiden från din apotekspersonal innan du börjar ta morfin och varje gång du får påfyllning. Om du har några frågor, fråga din läkare eller apotekspersonal.

Ta denna medicin genom munnen enligt anvisningar från din läkare. Du kan ta detta läkemedel med eller utan mat. Om du har illamående kan det hjälpa att ta detta läkemedel med mat. Fråga din läkare eller apotekspersonal om andra sätt att minska illamåendet (som att ligga ner i 1 till 2 timmar med så lite huvudrörelser som möjligt).

Om du använder den flytande formen av detta läkemedel, mät noggrant dosen med en speciell mätanordning/sked. Använd inte en hushållssked eftersom du kanske inte får rätt dos. Fråga din apotekspersonal eller läkare om du inte är säker på hur du ska kontrollera eller mäta dosen.

Doseringen baseras på ditt medicinska tillstånd och svar på behandlingen. Öka inte din dos, ta medicinen oftare eller ta den under en längre tid än vad som föreskrivs. Avbryt medicineringen på rätt sätt när så bestäms.

Smärtmediciner fungerar bäst om de används när de första tecknen på smärta uppstår. Om du väntar tills smärtan har förvärrats kanske medicinen inte fungerar lika bra.

Om du har pågående smärta (som på grund av cancer), kan din läkare uppmana dig att också ta långverkande opioidmediciner. I så fall kan denna medicin användas för plötslig (genombrotts-) smärta endast vid behov. Andra smärtstillande medel (som acetaminophen, ibuprofen) kan också ordineras med denna medicin. Fråga din läkare eller apotekspersonal om att använda morfin på ett säkert sätt med andra läkemedel.

Att plötsligt sluta med denna medicin kan orsaka abstinens, särskilt om du har använt den under lång tid eller i höga doser. För att förhindra abstinens kan din läkare sänka din dos långsamt. Tala omedelbart om för din läkare eller apotekspersonal om du har några abstinenssymtom som rastlöshet, mentala förändringar/humörförändringar (inklusive ångest, sömnsvårigheter, självmordstankar), rinnande ögon, rinnande näsa, illamående, diarré, svettning, muskelvärk eller plötslig förändringar i beteende.

När denna medicin används under en längre tid kanske den inte fungerar lika bra. Tala med din läkare om denna medicin slutar fungera bra.

Även om det hjälper många människor, kan detta läkemedel ibland orsaka beroende. Denna risk kan vara högre om du har en missbruksstörning (som överanvändning av eller beroende av droger/alkohol). Ta denna medicin exakt som ordinerats för att minska risken för beroende. Fråga din läkare eller apotekspersonal för mer information.

Tala om för din läkare om din smärta inte blir bättre eller om den blir värre.

Sidoeffekt
Illamående, kräkningar, förstoppning, yrsel, yrsel, dåsighet eller svettning kan förekomma. Vissa av dessa biverkningar kan minska efter att du har använt denna medicin ett tag. Om någon av dessa biverkningar kvarstår eller förvärras, berätta omedelbart för din läkare eller apotekspersonal.

För att förhindra förstoppning, ät kostfiber, drick tillräckligt med vatten och träna. Du kan också behöva ta ett laxermedel. Fråga din apotekspersonal vilken typ av laxermedel som är rätt för dig.

För att minska risken för yrsel och yrsel, res dig långsamt när du reser dig från sittande eller liggande läge.

Kom ihåg att detta läkemedel har ordinerats eftersom din läkare har bedömt att nyttan för dig är större än risken för biverkningar. Många som använder detta läkemedel har inga allvarliga biverkningar.

citodon

hur länge verkar citodon

Hur lång tid tar det att känna effekter? citodon fass


Efter intag tar det vanligtvis ungefär en timme att börja känna effekterna av kodein. Kodein förändrar hur ditt nervsystem och hjärna upptäcker smärta och saktar ner aktiviteten i din hjärna som skapar hostreaktionen, vilket är anledningen till att det används både för smärtlindring och som hostdämpande.

Kodein absorberas lätt från mag-tarmkanalen och distribueras till olika vävnader i hela kroppen.

Det tillhandahålls ofta i kombinationsprodukter med Tylenol (acetaminophen), aspirin, Soma (carisoprodol) och prometazin, såväl som många host- och förkylningsmediciner. Dessa kombinationer kan påverka doseringen, tidpunkten och hur din läkare kommer att rekommendera användningen, så se till att följa din läkares eller apotekspersonals anvisningar exakt.

Biverkningar av kodein inkluderar:

Förstoppning
Svårt att kissa
Dåsighet
Huvudvärk
Ljushet
Humör förändras
Magont
Hur länge håller kodein?
Kodein metaboliseras främst av levern. Nedbrytningen av läkemedlet producerar metaboliter inklusive kodein-6-glukuronid, norkodein och morfin. Även om halveringstiden för kodein är relativt kort, stannar dessa metaboliter i ditt system och kan detekteras i drogscreeningstester i upp till tre dagar.

De smärtlindrande effekterna av kodein varar vanligtvis i cirka tre till fyra timmar, beroende på vilken dos som tas.

Urin
Cirka 90 % av läkemedlet elimineras av dina njurar i urinen. Urinscreeningar är de vanligaste drogtesterna i många miljöer eftersom de är relativt enkla och kostnadseffektiva att administrera.

Standardurinscreeningtest för en rad läkemedel inklusive opiater som kodein. Ett positivt resultat på ett urintest tyder vanligtvis på att en individ har använt kodein, morfin eller heroin (som alla är opiater) under de senaste 1 till 3 dagarna.

Blod
Blodprover används mer sällan eftersom de är mer invasiva och kostsamma än urintester. De kan dock användas i situationer där en person inte kan ge ett urinprov eller för att bekräfta ett oväntat positivt urintestresultat. Fönstret för att upptäcka kodein på ett blodprov är bara 24 timmar.

Saliv
Salivtestning kan också vara ett bekvämt alternativ, med kodein som kan detekteras i oral vätska i upp till 4 dagar efter intag. Ett antal faktorer kan dock påverka provtagningen, inklusive låga nivåer av oral vätska på grund av en rad fysiologiska faktorer, inklusive biverkningar av själva läkemedlet.

Forskning tyder också på att tuggummi eller att äta godis som innehåller citronsyra avsevärt kan sänka nivåerna av kodein som finns i saliv.

Hår
Kodeinanvändning kan upptäckas genom ett hårsäckstest i upp till 3 månader. Användning som inträffade under de senaste 2 till 3 veckorna före testet kommer dock inte att kunna detekteras.

Falskt positivt test
Att äta mat som innehåller vallmofrön kan utlösa ett falskt positivt testresultat för opiater. Vallmofrön innehåller spårmängder av morfin och kodein. Även om det inte räcker för att ge samma effekter som receptbelagda opiater, har forskning visat att det räcker att konsumera bara en vallmuffins eller två vallmofröbagels för att dyka upp på en vanlig läkemedelsskärm.

Ytterligare analys med metoder som masspektroskopi kan ibland hjälpa till att skilja mellan äkta opiatanvändning och vallmofrökonsumtion. Vissa mediciner kan också utlösa ett falskt positivt testresultat på drogscreeningstester.

Verapamil (en kalciumkanalblockerare som används för att behandla högt blodtryck), difenhydramin (ett antihistamin som vanligtvis finns i allergi- och förkylningsmediciner) och doxylamin (ett antihistamin som ofta finns i allergimediciner och sömnhjälpmedel) är alla kända för att orsaka falska positiva effekter för opiater på enzymimmunoassay (EIA) läkemedelstester.

Låt testlaboratoriet veta om du har ätit något som innehåller vallmofrön eller om du tar några mediciner som kan påverka dina testresultat.

Faktorer som påverkar upptäcktstiden
Hur länge kodein kan detekteras i din kropp efter en dos beror på en mängd olika faktorer, inklusive vilken typ av drogtest som används.

Andra variabler inkluderar:

Doseringen du tar
Hur ofta använder du medicinen
Andra hälsotillstånd du kan ha
Din ålder
Din vätskenivå
Din aktivitetsnivå
Din ämnesomsättning
Din vikt
Eftersom varje individ har olika variabler, är det nästan omöjligt att bestämma den exakta tiden kodin kommer att dyka upp på ett drogtest. Drogtester kan användas i en mängd olika situationer och miljöer, inklusive screening för anställning, idrottsorganisationers deltagande, övervakning av opiatanvändning och juridiska och rättsmedicinska ändamål.

vad är ksalol

Ksalol även känd som Alprazolam eller Xanax är indicerat för korttidsbehandling av måttliga eller svåra ångesttillstånd och ångest förknippad med depression. Det är endast indicerat när störningen är allvarlig, handikappande eller utsätter individen för extrem ångest.

Xanax ska inte användas för att behandla kortvarig mild ångest, såsom ångest eller spänningar i samband med stress i vardagen. Eftersom effekten av Xanax vid depression och vid fobiska eller tvångsmässiga tillstånd ännu inte har fastställts, kan specifik behandling behöva övervägas.

Ksalol tabletter är indicerade för behandling av panikångest, med eller utan agorafobi.

Detta påstående stöds på grundval av två positiva studier med Ksalol utförda på patienter vars diagnoser motsvarade DSM-III-R/IV-kriterierna för panikångest (se Clinical Efficacy Trails).

Panikångest (DSM-IV) kännetecknas av återkommande oväntade panikattacker, dvs en diskret period av intensiv rädsla eller obehag där fyra (eller fler) av följande symtom utvecklas abrupt och når en topp inom 10 minuter: (1) hjärtklappning , bultande hjärta eller accelererad hjärtfrekvens; (2) svettning; (3) darrande eller skakningar; (4) känsla av andnöd eller kvävning; (5) känsla av kvävning; (6) bröstsmärtor eller obehag; (7) illamående eller bukbesvär; (8) känsla av yrsel, ostadig, yr eller svimfärdig; (9) derealisering (känslor av overklighet) eller depersonalisering (att vara avskild från sig själv); (10) rädsla för att förlora kontrollen; (11) rädsla för att dö; (12) parestesier (domningar eller stickningar); (13) frossa eller värmevallningar.

Den långsiktiga effekten av Ksalol har inte utvärderats systematiskt. Den läkare som väljer att använda detta läkemedel under längre perioder än 8 veckor bör därför med jämna mellanrum omvärdera läkemedlets användbarhet för den enskilda patienten.

Ksalol är indicerat för korttidsbehandling av måttliga eller svåra ångesttillstånd och ångest förknippad med depression. Det är endast indicerat när störningen är allvarlig, handikappande eller utsätter individen för extrem ångest.

Ksalol ska inte användas för att behandla kortvarig mild ångest, såsom ångest eller spänningar i samband med stress i vardagen. Eftersom effekten av Ksalol vid depression och vid fobiska eller tvångsmässiga tillstånd ännu inte har fastställts, kan specifik behandling behöva övervägas.

Generaliserat ångestsyndrom
Ksalol® är indicerat för behandling av generaliserat ångestsyndrom.

Effekten av alprazolam vid behandling av generaliserat ångestsyndrom har visats i 5 kortsiktiga, placebokontrollerade studier.

Panikångest
Ksalol är också indicerat för behandling av panikångest, med eller utan agorafobi.

Effekten av alprazolam vid behandling av panikångest fastställdes i 2 kortsiktiga, placebokontrollerade studier.

Demonstrationer av effektiviteten av Ksalol genom systematiska kliniska studier är begränsade till 4 månader för generaliserat ångestsyndrom och 4 till 10 veckor för panikångest; dock har patienter med panikångest behandlats öppet i upp till 8 månader utan uppenbar förlust av nytta. Läkaren bör med jämna mellanrum omvärdera läkemedlets användbarhet för den enskilda patienten.